tankar kring framtiden

tänkte att de kanske e dags för lite uppdatering :)
de har inte hänt speciellt mycket sen senaste inlägget, ja har lixom bara tränat å jobbat..
är faktiskt både impad å stolt över mig själv som lyckades tvinga upp mig själv till gymmet
innan jobbet både lördag och söndag!!!
så efter dagens träning har jag alltså kört 11 st pass sen operationen för 2 veckor sedan,
å samtliga pass har jag mördat min överkropp, kan talaom att jag e ganska mör! :)
men ärligt talat, de som e värst är att ja har så jävla ont i mina händer!!
trots handskar är ja lixom skinnflådd, framför allt på vissa fingrar å detta bidrar ju
till att de gör sjukt ont att greppa!
ja e ju inte heller den som kan ta de lugnt å köra lite lätt för de tycker ja e så sjukt tråkigt!
så under kvällens pass rann faktiskt tårarna av smärta sista 2 seten i latsmaskinen-
asså ja vet ju att den smärtan inte e farlig på något sett så därför kör jag bara å så tänker jag
typ -vill man bli fin får man lida pin :)
 
ja har ju senaste veckorna typ inte haft nått direkt mål, nu lever jag typ likadant både med å utan mål men
ja tror att de e nyttigt att ha mål, eller i alla fall en ganska klar plan att sträva mot!
just nu är de lite knepigt eftersom jag precis -typ i lördags- har blivit nästan helt smärtfri i benet,
me det kom rörligheten å i dag körde jag lite lätta intervaller ner till tåget :)
på onsdag e de dags för op på de andra benet så därför är de ganska svårt att sätta upp mål för nu lixom :/
men ett av målen har ju vart att i alla fall inte gå upp i vikt å de har ja ju inte heller gjort
(har tappat ½kg sen operationen)
så dom närmsta målen nu är att rocka gymmet me två pass imorn
-ett lite lugnt benpass om de går och sen ett pass med axlar,  armar å bröst .
kommande veckor kommer jag precis som nu fortsätta att leka hårt med överkroppen å hoppas att de
fortsätter att ge lika bra resultat å förhoppningen e att jag snart tappat de sista kilot för att landa på 90kg
sen vet ja ju att de snart e jul vilket innebär mer jobb, lite sämre kost å inte lika många pass på gymmet
men efter nyår ska jag vara redo att köra igång igen full fart med min varannandags träning å intervaller!
 
tanken är att sakta men säkert genom tung träning förvandla fettet till muskler å kanske landa på en vikt runt 80
men de e inget som är viktigt siffermässigt utan ja kommer bara att sträva efter att bli bekväm i min egen kropp
just nu känner jag en lyckokänsla varje dag när jag är på gymmet å de payar off som fan!
att få alla komplimanger å lyckoönskningar från folk är så härligt :)
idag va en gammal kund inne å handlade (hon flyttade för typ ett år sedan )
hon kollade väldigt märkligt på mig när hon stod i kön å när ja hälsade på henne då de va hennes tur
nästan såg man hur de snurrade i huvudet på henne, så jag frågade om allt va bra me henne å om hon
trivdes me sitt nya boende, varpå hon skiner upp å kastar ur sig
-men de e ju du ju! fast bara typ halva du :)
haha klockrent rolig kommentar!! hon blev så genuint glad för min skull å de e ju härligt!
 
i lördags kom en annan stammis å handlade hos mig, han tränar också på sats södra
å vi hälsar alltid på varandra på gymmet men har aldrig pratat tror jag, han e en sån där snygg grabb
som ja inte ens skulle våga prata med :)
där emot e han en av gymgrabbarna som ja ofta tjuvkikar på för att lära mig teknik i övningar...
medans jag expiderar honom säger han typ...
-ja måste säga att du har gjort ett så förbannat bra jobb! ja är så grymt imponerad!
ditt hårda arbete har verkligen givit fina resultat... å sen är han tyst en stund medans han betalar
å innan han går säger han -jävligt snygg är du nu
haha ja höll typ på att dö å sjunka genom golvet! blev högröd i ansiktet å slog in fel grejer åt nästa kund :)
de pinsamma e att ja inte ens tackade honom, måste komma ihåg att göra det nästa gång ja ser honom :)
 
full fart framåt nu! klart som fan ja skulle kunna ta de jäkligt soft nu runt operationerna
äta lite extra för att de e synd om mig å skita i gymmet "för ja kan ju ändå inte träna precis som ja vill"
men tack vare mina mål å en skön envishet samt rädslan för att misslyckas så fortsätter jag att kriga mot mina mål!
ja pratar  ofta med folk som vill ha råd å vill veta hur jag har gjort, men få av dom är tyvärr beredda att göra
uppoffringar å få vill kämpa för sina mål, man vill ha nån enkel mirakel väg - sorry de finns ingen sån!
eller jo de kanske de finns men den kostar nog en slant :)
för mig är det enkelt.....
 
 

Kommentarer
Postat av: Eli

Nu sitter jag på bussen och ler som ett fån. Älskar verkligen att läsa din blogg. Man blir inspirerad, imponerad och så kan man alltid tänka sig in i det som händer dig eftersom du beskriver så bra. Så som sagt nu sitter jag och ler som ett fån och känner mig också lite generad ;-)

Svar: OJ! tack snälla :)nu blir ja ju jätteinspirerad att skriva fler inlägg :)
känns dessutom skönt att kunna få någon att le, hoppas nån såg dig å blev glad! hehe
emzingen

2013-11-26 @ 15:57:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0