pröjsa 200 spänn för att gå in i ett rum å vara läkare för en stund :)

svensk sjukvård e bra märklig ibland! eller den e väldigt ojämn lixom!!
när min fot blev överkörd å två tår gick av tog det 7 (SJU!) timmar innan
läkaren ens tittade på den å ja fick smärtlindring..
när morsan dog å ja inte kunde sova, fick ja insomning och nockout piller utskrivet
av en okänd läkare via telefonen 220 tabletter sammanlagt!! tur att man inte e självmordsbenägen!!!!

idag va jag på vårdcentralen för detta funkar inte längre! de e snor överallt,
halsen kliar,har slem som vägrar komma upp (sitter typ asdjupt neråt lungorna) samtidigt som
luftrören e som saharas öken! halsen gör ont,ögonen kliar,huvudet värker, febern kommer å går
samt att rösten e helt borta!
fick en kvinlig läkare som va jätterar! hon  lyssnade så gott hon kunde på va ja hade å säga
ja säger va ja vill ha för mediciner å hon säger -okej
sen frågar hon mycket artigt om hon får undersöka mig..
konstig fråga tänker jag å svarar -absolut de e ju därför ja e här.
hon lyssnar lite på lungor å sånt kollar lite i halsen
å frågar sedan om de e ok att hon tar ett blodprov i fingret
-gör dom prover du behöver svarar jagh, å ändrar mig direkt då hon medelar att då vill
hon ta ett hallsprov :/ har inga minnen från att ja gjort sånt men ja har hört från vissa vänner
att de e svin obehagligt
till er som aldrig gjort de kan ja medela att de va lugnt! inte de mysigaste ja gjort men ingen nära döden upplevelse heller!

för en gångs skull lämnade ja vårdcentralen ganska nöjd!
kom hem med nässpray för pollensnoken,nya astmasprayer för mina traasiga luftrör
å coccilana för halsen å hostan-så indirekt även för sömnen :)
rösten kan man ju inte medicinera men ja e belagd me talförbud :)

alltid lika kul att sitta i kassan utan röst! förut har ja alltid haft en lapp typ
" hej ja e inte otrevlig bara hes, på displayen ser du summan å tänk gärna på att ja vill ha mynt..
trevlig kväll" :)
nu finns de ingen bra plasering för en lapp längre så nu får folk tro att ja e otrevlig
alla stammisar fattar direkt att ja e hes, dom har vart me förr...
de roliga e när folk nöjda klurat ut att jag har tappat rösten å sen
ställer 27 frågor till mig eller nä folk börjar viska :)

nu ska ja ta mig en coccilana-hutt å förhoppningsvis få sova hela natten!!
behöver det efter två stycken typ 4 timmars sömn..
natti natti


när livet e skit försvinner många vänner å livet blir ännu mer kasst!

ja va förvånad redan när ja va 16 år å pappa dog
å ja kan väl bara typ verifiera att de ja upplevde då e så det funkar...
att folk e livrädda för människor i sorg!
att många hellre byter sida av vägen,ser ner i marken,snabbt som fan tar upp luren å "hamnar i" eller lossas
samtala me nån i luren,går in på första bästa tomt,bara går förbi,gömmer sig bakom buskar,...
japp ja har sett de mesta :)
men så finns det dom som förvånar än! dom man inte har räknat med,som tar sig tid,frågar lyssnar,beklagar, delar me sig av egna erfarenheter osv - sånt värmer mitt hjäta!

flera av dom som ja sett som nära vänner,eller väldigt gamla vänner som delat mycke med mig
eller folk som jag tröstat å stöttat genom tuffa tider, har verkligen lyst me sin frånvaro!
många har slutat höra av sig helt, å andra har aldrig hört av sig alls...

ja har mycket svårt att tro att de har undgått mina "vänner" att ja har gått igenom
en ganska fet dos av skit senaste månaden å fortfarande e de ganska många av folk som jag sett som
nära vänner som inte på något sätt visat sitt stöd..
ja kan ju inte låta bli att undra va man e rädd för eller e folk helt enkelt för inlåsta i sin egen bubla?

i dags läget e de ju så enkelt att visa att man bryr sig å tänker på någon,de finns så många "bekväma å ofarliga" vägar att gå!
när farsan dog hade nätet inte riktigt slagit igenom,mobilen va fortfarande mer ett mordredskap
än en fiffig pryl- på den tiden va man ju tvungen att ta väldigt personlig kontakt
typ öga mot öga eller öra mot öra- då förstår jag att många vänner drog sig undan!!!
men idag då du har mobil/sms, mail,fejan,bloggar osv osv, så många enkla å sejfa utvägar
där du inte behöver se å inte behöver höra! du kan skriva i lugn å ro å om du får ett svar kan du vänta flera dagar innan du svarar igen, eller skita i det...
har fått många medelanden på fejan,vissa korta "tänker på dig" eller "finns här" å andra längre stöttande,tröstande... vissa har skickat mig sina minnen av både mamma å pappa (jättekul å läsa!)
många har messat å visat sitt stöd,å så finns de ju dom som ringt å sagt "ja e skitdålg på sånt här! har ingen aning om va ja ska säga eller göra å detta e skitjobbigt,men du har de värre  så säg va ja ska göra! va behöver du??" dessa människor e dom absolut vackraste vännerna! att skita så fullkomligt i sin egen
"bekvämlighet" de e vackert! å de e äkta!!
ja kan ju säga attt ja tom har nära släkt som inte hört av sig....

ja kommer aldrig någonsin inte höra av mig när en vän -framförallt nära vän- går igenom nått jobbigt
ja vet att alla inte VILL prata osv HELT OK men ja kommer alltid erbjuda mig
å om ja inte vågar eller känner att de e jobbigt så kommer ja göra det ändå!
för ja vet hur det är, det är när livet suger som man får kvittot på vart man har sina vänner!!!
de e under/efter svåra tider som man gallrar bort lossaspolarna!
å ja vill fan inte va en pruttdålig vän! 

hat hat hat hat hatar fan snor!

asså på riktigt:
vad är snor?
hur mycke snor kan de finnas i en människa?
alternativt hur jävla snabbt kan de tillverkas nytt snor?
hur kommer de sig att näsborrarna hela tiden turas om att vara täpt respektive rinnig?
...så många frågor å så mycke snor....

å sen undrar ja hur mycke slämm de kan komma från en kliande å ökentorr halsjävel??????

kan fan inte komma på nån bra överskrift så ja skiter i det!!

har under flera veckor nyst,snorat,hostat,å ögonen har runnit å kliat
senaste tre dagarna har ja haft fet huvudvärk å typ feberfrossa...
ja har valt att se det som pollen allergi men börjar nu inse att de kanske e dax
att sluta ljuga för mig själv :)
fast idag har ja ju solat hela eftermiddagen å de kan man ju få frossa av
så idag skyller ja på pollen, sol å vättskebrist - ja hatar att va sjuk!!!!

dessutom e de ju lite så att me tanke på hur de har sett ut i min familj senaste tiden
så e ju sjuk=död för mig....ja ja vet att de låter mongo men ja hittar fel på mig själv
å sen tänker jag att om dom kan dö så varför ska ja få överleva?!
ja vet inte om detta e normalt efter va ja har gått igenom eller om ja på riktigt håller på att
bli galen?
kanske kan de va dax att ta kontakt me någon att prata med, nån som e utbildad
-sorry kära vänner, ni vet att ja älskar er för att ni lyssnar å ställer upp till 1000%
men ja tror att ja behöver nån som inte e partisk :)

nåväl ja har i alla fall haft en kanonbra dag!!
har spenderat en solig eftermiddag med härliga människor å god mat
ansos minstaste sötnäsa fyller 2 år nu i krokarna å därför har vi firat honom idag
de e alltid lika mysigt att hänga me anso å hennes knoddar,de känns lixom som man
får tillhöra en familj,även om de är typ kaos från början till slut så e de endå fantastiskt
även om de e mycke syskontjaffs så e de oxå otroligt mycke syskonkärlek!
ja e helt övertygad om att dessa barn precis som dom gör nu alltid kommer se efter varandra
å dom kommer alltid att vara starka tillsammans
-ja saknar det, en stark familj som ser efter varandra! ja har ju som bekant inte så mycke familj kvar!

just därför känns de ovärdeligt att vi fyra kusiner (me lite respektive) ska träffas å käka
middag imorn! ännu mer passande hade det vart om de hade vart nästa söndag
alltså på morsdag, men man kan ju inte alltid pricka rätt så vi tjuvstartar helt enkelt lite
fyra kusiner + två respektive som tillsammans kommer sakna tre mammor som har dött sen i höstas...
de e en jävla skitvärld vi lever i asså!

unikum /snuskigkum :)

typ varje kväll när ja åker hem från jobbet så delar ja tåg me ett av tullinges specialfall...
till er som bor här eller e här i från så antar ja att de räcker me att skriva
tullingebergs bröderna som samlar pant ?!
dom e två bröder som lever ihop å ja tror att dom typ lever på att samla flaskor å burkar..
dom pratar gärna me alla å folk som haft diskussioner me dom brukar vittna om
att dom har väldigt mycke kunskap..om konstiga grejer! tex frågar du va de va för väder 27/9 onde 1987 så vet dom! va man nu ska me den infon till?? :)
hur som hellst ofta hamnar vi ju så vi ser varandra på tåget å varje kväll sitter ja där spyfärdig
eftersom han sitter å går igenom sin kvällsfångst å dricker upp alla slattar i burkar å flaskor
käkar räster från mackor å äppelskrutt å e skitig från topp till tå...
förstår inte riktigt varför man vill leva så?
ja har hört (vet inte om de e sant) men att dom har ganska jyssta pengar..
ja fattar att de finns dom som inte gillar överkonsumtion å tycker att de inte e fel på sånt folk kastar
MEN ibland e de ju det,tänk om nån har kissat i en burk eller haft typ t-röd me sig i en flaska
eller tänk om nån spytt i papperskorgen som nån sen kastat ett äppelskrutt i som han sen käkar upp
BLLLÄÄÄÄ så äckligt!
å om man nu ska leva så här kan man inte i alla fall duscha ,kamma sig å tvätta/byta sina kläder nån gång om året??!! speciellt om man spenderar sin dag bland sina medmänniskor!

stans sämsta bloggerska!

förvånad över att folk ens kollar in på bloggen fortfarande me tanke på sjukt dålig uppdattering!
men grejen e att de e fullt upp i mitt liv just nu!!
visning/försäljning av huset, vilket oxå innefattar nytt boende för vissa å en massa strul...
man ska finnas för alla,kraven finns att man ska hinna ringa å besöka alla .
dessutom ska man hinna jobba + att alla i min närhet verkar ha relationsproblem
å på både gott å ont e ja tydligen nån form av rådgivning :)
nä men ärligt ja älskar att mina vänner gillar att komma till mig me sina problem!
de e ett fint betyg på vänskap!!!
ligger sjukt mycke back i sömn efter senaste dagarna å på det så e de nån jävla pollenatack!!
allt e täpt å rinner samtidigt känner mig som snordrottningen!...en mycket trött snordrottning
addera detta me pms/mensvärk,värktabletter i överflöd å en paj rygg..
jajjemen livet e härligt!!!!!!

i helgen e ja ledig å den e som vanligt fetplanerad!
på lördan e de ferre hos bäste anso, hennes minsting fyller år å de ska fan firas!
hoppas på fint väder å härliga vänner!!!

söndag e de middag me kusinerna hos brorsan.
något som vart på plan i många månader men lixom inte riktigt blivit av, av förklarliga själ!
men nu e de dax!

... nu pallar ja inte att skriva mer! ska trycka lite värkpiller å hoppa i säng!


de kan inte vara okej att låta en människa lida innan hon dör än mindre etiskt!

de har gått snart två månader sen den värsta natten i mitt liv!
å ja vet att flera av mina läsare är sånna som har koll på datum å som nu tänker att jag e helt förvirrad..
jo ni har rätt mamma dog den 15onde MEN jag å min bror turades ju om att sitta nätterna hos mamma och
jag satt inte den sista natten ..
min sista natt kämpade jag förtvivlat med att få natt personalen att ge mamma lugnande
men han vägrade!
ja kommer ALDRIG glömma hur han la sin äckliga hand på min axel å medelade att de va oetiskt
att hålla henne "sövd" hela tiden, ja ifrågasatte hur i hela fridens namn man kan prata om etik
när de gäller en människa som man vet ska dö,å hur han kan tycka att okej att en människa
troligtvis spenderar sina sista timmar i livet med fet ångest, är det etiskt??
läkarna hade ju t.o.m givit sitt ok mamma hade "no limit" va de gällde smärtlindring å ångestdempande

men denna sköterska va rädd för att ge sprutan som kanske skulle göra så hon slutade andas,
å därför lät han henne istället eventuellt lida,allt för att "rädda sitt eget skinn"
allt i hanns resonemang e ju galet
*för de första har ju läkarna givit sitt tillstånd vilket innebär att det va deras ansvar inte hanns
*för de andra så väntade hon bara på att få dö! så va hade ett dygn hit eller dit spelat för roll?
hon ville inte längre,orkade inte,led bara. å vi hade redan fattat beslutet att avbryta "behandlingen"
vi viste att hon skulle dö vilken timme som hellst,de va inget vi ville,men vi viste att hennes liv
va över å vi unnade henne evig frid!  

ja va så slut både fysiskt å mentalt den här natten så ja orkade inte kämpa
ja viste att mamma led! hon visade alla tecken som hon tidigare visat
fast i miniatyr, ja såg dom klart å tydligt men sköterskan hade ju inte alls samma närvaro och
kännedom som jag, han såg inga tecken alls mer än att hon rörde sig minimalt
hon va så extremt orklös och svag men alla tecken fanns där! tidigare när hon hade ångest slog hon ofta i madrassen i ren frustration, något hon inte orkade nu men hon knöt handen å höjde den å lät den sedan falla ner i madrassen... små små tecken, men för mig solklara!

ja orkade inte kämpa å ja orkade inte längre bråka,
sista tre veckorna hade vart en enda fight
å nu årkade ja inte bråka mer för henne!
så ja spenderade 4-5 timmar brevid mammas säng
gråtandes bad ja henne om ursäkt att ja inte orkade kämpa
hade detta vart idag- nu när man hunnit samla lite nya krafter- så hade jag ALDRIG givit mig!
om ja så hade behövt leta upp läkaren på huddinge å personligen behövt släpat honom till mamma
så hade ja gjort det!
den här natten bar inte benen längre å inte psyket heller,ja ringde var 15 minut på larmet
å bad sköterskan att hjälpa henne bli fri från sin ångest, ja pekade på tecknena å varje gång svarade han
att han inget kunde göra ... sista timmarna kom han inte ens när ja ringde längre!

framåt morgonkvisten tittade morgonsköterskan in privatklädd,
han hade hört min gråt å va därför tvärsäker på att mamma somnat in..
när han förstod att så inte va fallet frågade han såklart vad som stod på och ja återberättade
dom sista timmarna  för honom å han blev ursinnig!
för honom va de ju en självklarhet att jag
(å vi andra som suttit mer eller mindre dygnet runt sista tre veckorna)
kände mamma å hennes tecken å kroppspråk absolut bäst
och att de absolut viktigaste å mest etiska va ju SJÄLVKLART att hon inte skulle lida
och att hon skulle få ett värdigt å stillsamt slut!
privatklädd gick han direkt in till medicinrummet å hämtade både smärtstillande å lugnande
till mamma, som genast slapnade av å somnade skönt
innan han gick streckte han ut sin hand å hjälpte mig upp från den hårda trästolen
å styrde mig mot den lite mindre hårda gungstolen...
de tog inte lång stund innan utmattad emma sov -nån timme i alla fall...

man undrar ju vilken rätt vi har att bestämma över vårt eget liv i sverige?
hur mycke ska en människa behöva lida å kämpa?
å ska man inte ens få dö värdigt å okompliserat?

om något händer mig å ja blir grönsak så hoppas jag att någon rycker sladden!
att nån av mina underbara vänner ger mig så pass mycke värdighet att dom ger mig frid!
å om ja skulle diagnostiseras me samma sjukdom som mamma så skulle ja fan ta mitt liv
fort som fan medans ja ännu kan fatta mina egna beslut, de e fan ett som e säkert!

förlåt mamma att ja inte kämpade mer,att ja inte va starkare, å för att ja svek dig den natten!
hoppas att du har det bra nu! att du å pappa somnar varje natt å vaknar varje mårgon
i varandras famn!
evig kärlek! riposa in pace!


försvinn dåliga torsdag, gåövej!!!

fy fan vilken dag asså!!
vaknade efter 5 timmars sömn å kände mig som en 176årig tant
ryggen e helpaj å ja e heeelt slut i kroppen!!
gick upp eftersom ja inte kunde ligga kavar i sängen pga ryggen
å då brukar de ju funka att lägga sig på soffan å somna om...
drog som vanligt igång datorn MEN då har FANSKAPET dött!¨
asså på riktigt bråka inte me en pmsig emma som e trött å har ont överallt!!
höll på att hoppa från balkongen asså...nä  ja e inte alls beroende av min dator, nääääh :)
ett par timmar senare va ja på väg till världens bästaste anso för att hämta
en lånedator :) tack tack tack!!!!!
de e en väldigt liten bärbar så ja kommer inte palla att ha den 4-life men de löser sig
emma pemma har redan lovat att hjälpa mig att hitta en ny bra dator :)
fan vilka fina vänner ja har asså!!!

väl framme på jobbet började cirkusföreställningen!
skicka hem ena kolllegan eftersom han hade feber,vilket satte oss andra något i bajset!
självklart va de både mycke kunder å så kom en fetingleverans å vi va bara 4pers efter16.00
helt kaos! har slitit som en oxe hela kvällen
fortfarande me pms å paj rygg å nu även hungrig som en varg!!!

nåväl nu e ja ju hemma å har en dator å fina fantastiska vänner! :)

blir inte kåt av kåk :)

har precis kollat på tv3 dokumentären  från förra torsdagen å för att utrycka de milt kan ja väl säga
att de föds en del ganska feta frågetecken i mitt pall!
ja förstår att om man redan älskar någon som man känner väl å kanske har levt länge med osv
å vederbörande gör nått keff snesteg å hamnar på kåken, att man inte bara lämnar,
ja kan inte själv säga att ja skulle göra det! känslor har ju en tendens att dumknulla huvudet på än ganska
ordenkligt å faktum är ju att man redan känner människan som något helt annat än va media kanske
skriver om denne osv osv?!

ja har själv en gammal barndomsvän som ofta har målats ut i media som "en av sveriges farligaste män"
något som ja bara ler åt å tänker typ -öh va?? :)
för mig är han en varm,god människa som under vår uppväxt ofta beskyddade mig
å gillade att kramas å äta bullar typ :)
ja e inte dum i huvudet å ja vet att han har gjort mycke skit å att 15(?) år på kåken självklart förändrar en människa -japp de e många år sen vi umgix av förklariga själ,tippar 95-96 nån gång...
men fortfarande har ja ju min bild kvar!ja dömmer inte heller honom där emot respekterar jag inte livet han levt å valen han gjort i livet! men han kommer  ALLTID vara en del av min bakrund å han kommer alltid ha en
plats i mitt hjärta å bland mina minnen, å vem vet, en vacker dag när vi e gamla å trötta kanske
vi kan sitta på en parkbänk å garva åt grejer vi gjorde när vi va 14 bast samtidigt som vi matar fåglarna me gårdagens bröd :)

oj vilket sido spår!!!!!

jo asså de ja inte fattar e dom här pulverbrudarna som ser nån galning meja ner 70 ungar på en ö
på tv å tänker mmmm nu ilade de minsann till lite i musen,honom ska ja fan ragga lite på
å sen sitter å skriver brev till denna mannen som troligtvis har hela alfabetet i sin diagnos!
asså där blir jag ett fett frågetecken!!


hur kan man inleda en relation med en man som sitter av ett långt fängelsestraff -gärna gifta sig me honom oxå
-för hej alla kvinnor drömmer väl om ett bröllop på kåke?1-
sen sitter brudarna å bölar om att dom e ensamma å tycker att de e så jobbigt å orättvist att dom bara får ses
under vissa promisser- men hallå de e ju som att flytta in på en pizzeria å gnälla över att de luktar pizza...
å sen på fullaste allvar sitta å säga "min man e ingen mördare han e en snäll å god nallebjörn"
....han bara råka slakta två människor med 4678 knivhugg....
nä de rimmar fan inte!
klart alla har sitt val, ja skiter väl i om nån gifter sig me  va skit som hellst,men stå för det, live whit it,
gnäll inte ,å förvänta dig för fan inte att ja ska förstå ditt val!! :)

att brudarna säger att dom vill ha en riktig man!
men vilken riktig man, dödar 70 oskyldiga barn??
å vilken riktig man kan inte krama dig i soffan framför långfilmen
vilken riktig man VÄLJER BORT DIG å åker ut å in som en jojo på kåken????
verkligen???????

ja kan absolut förstå känslan av spänning å "förbjudet"
ja kan förstå att man atraheras av fängelseidialet
muskulös,tatuerad,grov man me pondus.....
men sen e ju steget till relation förjävla långt borta!!!

lukten av sterilt får mig tex att få tokångest

de e märkligt hur man ena sekunden kan vara stark å känna att man har total kontroll
över läget å alla känslor, för att i nästa ögonblick rasa totalt!
de e så små saker som kastar omkull än!
de kan handla om en lukt,en låt,något som sägs, eller som nu då jag i ren tristess
satt å bäddrade igenom korten på luren, å där va det kortet som ja inte ville se men endå inte vill radera
...sista kortet på mamma, ett kort som ja inte ens vet varför jag har tagit från början,eftersom det
inte är den mamman som ja vill minnas!!
kortet e taget under nån av dom vedervärdiga nätterna under sjukhustiden
hon e nästan obefintlig,så späd i sängen bland slangar å syrgas....

ja vill minnas mamma som hon va innan hon blev sjuk!
min mamma va seg å stark! hon va absolut inte rädd för att hugga i,hon va hjälpsam och ödmjuk,
och dömde ingen,hon stöttade alltid den svage och va jäkligt givmild med kärlek å omsorg även om man inte alltid förtjänade den!

bilden e tagen för tre år sen på mammas 60 års dag
en dag som spenderades med hela släkten,utan ström,med multum av kärlek
och glada skratt,samtidigt kämpade emma på förlossningen
(men emelie ville ha en egen dag så hon tog lite extra lång tid på sig )
på en annan avdelning satt thess med sin lillgrabb med spräckt skallben..
de va en händelserik dag en dag då man inte hade en aning om att
allt skulle vara slut tre år senare...


i vår familj har vi alltid levt med dagen,man älskar varje dag och livet har en tendens att ordna sig
vi har njutigt av dagen,å grejer har aldrig vart viktigt utan vi har prioriterat
att spendera tid tillsammans,vi trivdes ihop,å va starka tillsammans!!
vi har aldrig fokuserat på problemet utan lagt energin på lösningen å nuet
man lever NU inte förrut å inte sen utan NU!
man kämpar å man gör det bästaste man bara kan, å sen kan man inte göra mer

när pappa blev sjuk var de många som undrade om vi levde annorlunda,om vi ändrat på något..
vi levde så normalt vi bara kunde! man kan ju inte bara släppa livet!
alla dagar i livet även den sista är unik å fantastisk,tänk allt du upplever under en dag
allt från den minsta myran till hjärtat som slår i kroppen- livet =ett mirakel som vi fått!
fatta hur stort det är!! klart ja kan tycka att de e skit å förjävla orättvist att detta mirakel har tatts från både mamma å pappa vid så unga åldrar! absolut!!
men dom fyllde sitt mirakel med lyckligt rikt liv,dom levde verkligen,älskade livet!

folk säger dagligen till mig att jag är så stark.. de e möjligt? ja måste ju gå vidare!
jag är skyldig mina föräldrar att leva! att gå vidare å förvärkliga mina drömmar!
de e inte lätt men ja måste!
 

äta gott å lösa världsproblemen....

lättlöst! problemet ligger i att de finns människor me snopp
de e människor me snopp som skapar ALLA problem...
...så nu behöver vi inte lägga energi i frågan imorn
utan bara njuta av god mat å trevligt sällskap!!!

åh imorn blir det trippel vinst!!!

1) träffa bästa anso!
2)äta grekiskt me bästa anso!
3) jobb me bäbis!

hoppas de e fint väder oxå!!
helt klart värt att gå upp två timmar tidigare än vanligt!!
LÄNGTAR!!


produktiv dag!

har vart å fixat nytt pass idag!
dom ja känner som gjort senaste tiden har alla fått vänta mellan 1½-2 timmar
så ja hade bunkrat upp med bra musik, tjock bok, dricka å kollat av så flera polare va pratbara på luren :)
efter 40 minuter va allt klart... så jäkla skönt för ja hatar ju å vänta !!
tror att bilden blev skitful men de får man väl leva med å sen får man hoppas att
man blir insläppt i landet i alla fall :)

sen va ja å hämta ut ett paket från ellos så nu e ja redo för sommarn :)

nä roligare än så här blir inte detta inlägget!!!
shooo

folk saknar verkligen stake!

har just kollat på ytterligare ett avsnitt av " på bar gärning"
serien där vanliga människor sätts på prov, hur reagerar vi vid olika situationer?
skådespelare å dålda kameror på folktäta platser.....

ibland blir ja så sjukt förbannad på hur fega människor kan vara å hur mycke folk lever efter
"lägg dig inte i andras business"
å faktum e att folk oftare verkar lägga sig i skitgrejer!
hur kommer de sig lixom att fler ifrågasätter tanten som "prosmakar" lösgodis i affären
än pedofilen som försöker locka me sig en ensam flicka från lekparken??????
asså verkligen???????? FRÅGETECKEN!!!!

att INGEN i en fullsatt lekpark ingriper under 4-5 timmar,när det är MYCKET tydligt vad som händer
att ingen ingriper under flera timmar då en brukare kränker å misshandlar en rullstolsbunden MEDMÄNNISKA
på ett fullsatt fik!
att ingen på flera timmar ingriper när en mamma helt öppet tvingar sin  ~8 åriga dotter att stjäla kläder i
en butik..
att folk inte reagerar när personer svimmar,mår dåligt,langar sprit till 14 åringar,att ensamma spädbarn ligger ensamma i bilar å skriker,eller att förvirrade eller blinda vill ha hjälp att backa ut bilen så dom kan köra sen....

nä folk borde fan skämmas!!
visst finns de en liten klick som bryr sig! men oftast handlar det om att dom på nått sett har egen erfarenhet,
"jag" har själv lågt blodtryck å kan svimma så därför reagerade jag...
"jag" har själv barn...
"jag" jobbar i butik så jag e van å ta snattare...
men på riktigt asså de håller inte! för om ja ser nån som blir misshandlad så måste ja fan ingripa även om ja själv inte brukar bli misshandlad!
klart de kan va lite läskit om man e själv men va fan sök kontakt me nån annan i närheten!
till 80% så tänker säkert vederbörande likadant!! :)
ropa "va fan gör ni" från replängds avstånd, ring polisen, GÖR NÅTT!!

ja ska inte säga att jag alltid reagerar eller vågar/orkar säga till! verkligen inte!
men som tex den gången ja råka kliva in i en gång på jobbet å en pappa höll sin son i kragen
å skrek honom i ansiktet dvs barnet dinglade typ en meter över golvet me fötterna..
ja reagerade helt spontant utan att fundera "va i hela helvette gör du? släpp för fan!"
pappan släpte å drog barnet satte sig i fosterstälning å jag fick nån form av handlingsblock
bara stod å gapa å kunde inte fatta va ja nyss sett! pappan hämtade sin grabb å försvann
å efteråt insåg jag att ja borde lyft upp grabben å ringt snuten!!!
har MÅNGA gånger funderat över hur lillkillen har det!
men ja gjorde något i allafall!

ett problem e ju att man inte vill reagera ensam!
men om folk överlag skulle reagera mera å gripa in flitigare så skulle man ju inte behöva vara själv!
man skulle veta att man snabbt fick uppbackning!
tänk er själv om du blir misshandlad,våldtagen,trakaserad eller om nån knycker ditt barn
Å INGEN BRYR SIG!!!
vi måste fan börja mainda andras business mer!

härliga dagar!

hade verkligen en superdag igår en sån dag som är riktigt helande för själen!!
blev hämtad av en god gammal vän å hans 3 barn
å sen åkte vi å shoppa å begav oss till fina anso å hennes 5 barn :)
hahah för mig som e barnlös e detta ett ganska spännande senario!!
men ja tycker faktiskt att de funkar ganska bra!! ja gillar ju barn å dessa
barn e ju råsköna!! fullt ös medvetslös lixom :)
har ju svårt för ungar som e sånna fegisar å gömmer sig eller börjar grina när dom ser en "ny människa"
då tror jag man har gjort fel som förälder !!!:) hahah den lär ja väl få stryk för!
nä men på riktigt fina barn å fantastiska vuxna :)
vi umgix hela dagen,pratade om livet gjorde grymt god mat !
-ska nog tacka mästerkockarna risto å anso för det-
själv e ja grym på att hacka å spätta ...å snacka goja :)
sen grilla vi å sen åt vi himmelskt god mat!!!
sen gick vi ut i den stora lekparken å rastade barnen :)
de va SVINKALLT men de får man ju räkna med när ja e ledig!!
risto hade t.o.m försäkrat sig själv mot min ledighet med pjäxor å skidor i bilen :)


när ja kom hem hade ja fått ett medelande på fejan av min gamla barndomsvänns mamma med ett
nummer å ett "ring henne" :)... så de gjorde jag
de visar sig att hon e gift med "brorsan" till en av grannarna nere vid mamma
å att de alltså e min gamla barndomsvän å hennes familj som e intresserade av att köpa mammas hus
ja har ju en vän till som e intresserad av att köpa vilket känns bra eftersom att om nån av dom köper så kommer ja alltid kunna åka dit å typ sättta mig i gräset på tomten å minnas gamla minnen me mina föräldrar utan att de blir jättekonstigt när ägarna kommer :)
nåväl tiden får utvisa vad som händer,å hur som hellst va de kul å prata me monkan igen :)

har oxå pratat me bäbis som mår ganska okej efter krocken...
shit blir helt nervös när ja tänker på hur illa de kunde ha gått!
en tant svängde ut framför dom i en korsning(mot rött)
så bäbis frontalkrockade med henne i ganska hög hastighet...
vilka jävla idioter de finns i trafiken asså! tanten va lixom inte ens medveten om att hon körde mot rött å hon kollade inte åt sidorna om de kom nån innan hon svängde!!!!
känns som polisen borde plocka hennes körkort asså!
tacksam för änglavakten bäbis hade! man kan ju undra vem ängeln va :)

tack gode Gud!!

dagens stora TACK måste ju oavkortat vara:

TACK TACK TACK! för att min bäbis hade änglavakt idag då hon hamnade i en bilkrasch!
har ingen info om hur de har gått till eftersom ungen inte hör av sig!!! *morr morrr morrr*
men ja vet att  hon lever å de verkar ha gått ganska hyfsat även om hennes nacke har tatt stryk
å att hon spenderat kvällen på sjukan :(
känner mig bara oerhört tacksam för att hon lever! hon e ju ett av mina stora ljus i livet!
hon kan ALLTID få mig på gott humör så de e faktiskt av stora egoistiska själ som jag
e sjukt tacksam för att de gick bra idag!!!!
ÄLSKAR DIG BÄBIS!!!!!

RSS 2.0