välkomna hit
det är många som har hittat hit senaste månaderna och de känns väldigt roligt !!:)
om jag lyssnar till, å läser kommentarer så kan jag också förstå att många av er som är här dagligen
söker inspiration, tips å råd, på samma sätt som jag gör när jag läser vissa bloggar
-detta känns ju dock helt sjukt , alltså tanken av att jag skulle kunna ge sånt till andra människor
'men ja försöker vänja mig vid detta nya :)
jag anar att många befinner sig där jag var för typ 9 månader sen?!
ångest över att livet ser ut som den gör, fast i ett mönster som bara kan leda till mer skit.
en vilja att förändra men varken kunskap eller ork!
ja har länge vetat vad ja vill å egentligen också typ hur man tar sig dit
ja menar man behöver ju inte direkt vara något geni för att fatta att ska man ner i vikt så ska man
få i sig mindre än va man gör av med :) äta rätt å röra på fläsket lixom...
men om man nu står där jag stod, där ett socker å fettmissbruk va ett faktum å att röra sig inte va de lättaste
där en 20minuters promenad va skitjobbig å gav värk i både fötter å ben, å kvällens chokladkaka gav
dåligt samvete som ledde till att jag åt ännu mera för att döva samvetet, å så fortsatte mönstret
- då är de inte så lätt!
ja kunde ligga i soffan på kvällen å tänka att om ja bara kräktes efter ja käkat så skulle de ju va lugnt..
nu tycker ja ju att de e rysligt äckligt att kräkas vilket gjorde att den planen aldrig fullföljdes
å tur va väl det!
men de känns ju sjukt idag att ja ens tänkt i den banan!
de finns bara ett sett att starta på och det är från början, å sen kan man bara ta ett steg i taget
jag har förändrat mitt liv, mitt tänk, mina vanor - ja lixom skrev om min framtid :)
tror inte att de finns några lätta genvägar! livet är inte enkelt
men de blir inte heller lättare för att man väntar till senare, ett sånt här problem försvinner inte av sig själv!
ja önskar idag att ja fattat tidigare att de inte va så omöjligt som ja alltid trott...
men de är aldrig försent att fatta å förändras!
ja vet inte hur jag hamnade i en så vansinnigt dålig cirkel?
ja hade en mamma som lagade förbannat god mat å som ofta köpte hem choklad för ja bad henne,
å jag hade nån form av inställning till att folk skulle minsann älska mig för den jag va,
om nån inte ville gilla mig så va det skit samma -fast så va det ju inte , ja blev alltid ledsen när folk snacka skit,
även om jag utåt sett lossades att jag inte bry mig...
jag har alltid vart jäkligt social och uppenbarligen också haft en hel del goda sidor då folk alltid funnit mitt sällskap trevligt, men det har alltid vart en stor sorg för mig att killarna allt som oftast blev kära i mina
smala snygga kompisar å jag blev bästa polaren lixom.
något som jag har full förståelse för, man blir ju kär i den man finner attraktiv, de e ju inte konstigt alls!
hur som helst har ju detta gjort att ja har sjukt många manliga vänner som ja älskar å de e ju inte heller fy skam!
stakars karlslok som trillar dit i framtiden, han kommer få de tufft :)
för att ni nya ska slippa traggla er igenom alla sjuka inlägg -hehe inget ja ens önskar min värsta fiender :)
så tänkte jag att ja kan göra en väldigt kort "detta-e-jag"
emma heter jag är 33 år gammal å bor i Tullinge, till vardags jobbar jag i en ica butik på söder
å jag har världens bästa arbetskompisar!
ja har sen Dackefejden vart aktiv i ungdomsarbetet i tullingekyrka något som jag tycker e vansinnigt roligt
detta leder också till att ja har ett stort socialt nätverk med vänner i alla åldrar,
ja trivs ungefär lika bra bland 14 åringar som med 45åringar :)
ja skulle inte klara mig en dag utan mina vänner å jag ser det som en STOR förmån när mina vänner delar med sig av sitt liv till mig -på både gott å ont :)
ja har ganska mycke krav på vänskap, för på samma sätt som jag ger av mig själv till 100% kräver jag desamma tillbaka, en vänskap kräver stor respekt, mycke tillit , 100% ärlighet å så jävligt mycke humor :)
ja har inte så mycke blodslig familj kvar tyvärr eftersom min pappa dog 96 och min mamma dog 2012
under samma vecka 2012 förlorade jag också min moster som jag stod nära ...
2012 va som ni kanske förstår ett sjukt tungt år där de mesta kastades upp å ner och under hösten mådde jag extremt dåligt å va väldigt trasig , i slutet på september fick jag en blodpropp och de va efter det som ja tog tag i mitt liv.
ja fick hjälp av en god vän- världens bästa sarah - att starta en diet och hon öppnade också mina ögon för de roliga med styrketräning.
nu åtta månader senare mår jag bättre än någonsin! är 57kg lättare och mitt liv ser ganska annorlunda ut
bloggen har gott ifrån att vara sorg å skit till mest träning å kost :)
ja älskar att inspirera andra å min förhoppning är att andra som inte är nöjda med sin tillvaro
vågar å orkar ta tag i sitt liv, å skapa sig de liv som denne förtjänar!
man lyckas inte alltid å de e ingen dans på rosor men om man vet vad man vill å kämpar för det så e fan ALLT möjligt!!
vi har bara ett liv å de livet är väldigt skört, därför bör vi göra de bästa möjliga av det.
jag vet inte riktigt va jag mer ska skriva, de är alltid knepigt att skriva om sig själv !
men om ni undrar över något så känn er helt fria att ställa en fråga eller två, så lovar jag att jag ska
göra mitt bästa för att svara på dom :)
kämpa på nu där ute, va ni än kämpar med å för :)
Kommentarer
Trackback
