emzingen

drog täcket över huvudet igår å grät tills ja somna, inget sånt störtböl utan tårarna bara rann
av utmattning allt helt stilla, ingen viste så ingen brydde sig,ja va bara helt själv med alla tankar!
vaknade idag me feber å e nu dödsrädd att ja smittat mamma me något igår!!!
hon klarar nog inte en till infektion lixom!

har lyckats ta mig från sängen till soffan å fått på tv å dator för övrigt är allt mörkt!
börjar bli hungrig men ja pallar inte så ja förtränger den tanken!
(lär ju inte svälta ihjäl i första taget lixom)

ja känner igen denna situationen! så här va de när pappa va sjuk å sen dog.
folk omkring mig la benen på ryggen å drog, för hur handskas men me en emma som inte skrattar
å skojar å inte finns till 100% ???
troligtvis e de samma människor som kommer stå pall nu oxå alltså mina riktiga vänner!!

en känsla av att vilja ge upp sprider sig i kroppen,kasta in handduken,slippa vakna,slippa all smärta!
detta ska ju vara the best days of my life lixom man ska ha familj, va i karriären,å allt ska va bra
de e inte riktigt så nu....