emzingen

suger verkligen att ja inte lyckas bli av me denna jäkla förkylning!!
vill så gärna hälsa på mamma imorn, men de går ju inte eftersom hon e så jäkla
infektionskänslig :( så de känns dumt å riskera nått! speciellt nu när hon börjar göra framsteg.
vi hoppas på att hon får komma hem till helgen, men de e ju vissa grejer som måste funka först
idag tex har hon fått öva å gå i trappa för de måste hon ju fixa innan hon kan åka hem
å sen ska de ju fixas hem syrgas å grejer...förhoppningsvis behöver hon inte ha det för alltid...
... skit detta e jobbigt att skriva om !!!
de gör så vansinnigt ont att se en förälder sjuk!
å ja har så svårt att skaka av mig minnena efter farsan
dvs sjuk förälder slutar illa...men ja vägrar att tänka så!!!
ja e fan bara 32 år! då ska man ju egentligen fortfarande ha två föräldrar så ja kan väl få ha kvar en i alla fall?!!!
e skiträdd för att bli ensam! att va utan trygghet eller skyddsnät!
fan utan sånt kan ju va som helst hända!
de e ju lixom ens skyddsnät som fångar än om man faller å om skyddsnätet inte finns då
kan de ju göra förbannat ont å man kan falla jävligt långt :/

ja försöker värkligen att hålla humöret upp bland vänner å på jobbet
men de e ju så här, kvällstid i ensamheten som tankarna snurrar,
å de e väl därför som sömnen verkligen e riktigt dålig nu! har blivit erbjuden sömntabletter
från två olika håll å e faktiskt inne på att pröva, även fast ja hatar sånt!
men som en vän sa,-de kanske hjälper att bara ha dom hemma? den psykologiska tryggheten lixom-
å de kan ligga nått i det!
ibland önskar jag att jag va liten igen! allt va så okomplicerat då! eller alla åldrar har
ju sina problem, men då hade ja hela min familj dom som skyddade mig me sitt liv!!

man va lixom en glad skit!!!
nu e man inte så jäkla glad längre...