uppgiven!

fy fan va världen å livet e ond!!
varför drabbas vissa så himla hårt?
ja lider så mycket me mina kusiner  just nu så ja kan inte hejda tårarna
ja vet hur det känns för ja har själv vart där men de som drabbat dom e så mycke grymmare!
att min moster har en vidrig cancer har jag berättat tidigare,
att den sitter så pass så den inte går att operera e så jävla grymt!
att veta att man under resten av sitt liv kommer att vara tvungen att få cellgifter en gång i veckan,
att vara så låst,beroende,å hjälplös :(


att se sina föräldrar drabbas på detta sett å inte kunna hjälpa dom å få leva me ovissheten
e verkligen vidrigt jobbigt!!
å dessutom känna att man bör finnas vid deras sida hela tiden,hjälpa till med massa grejer,å peppa dom...
dessutom ska man orka med sig själv å leva själv å sitt jobb å sin familj osv osv

nu har ju dessutom min morbror hamnat på sjukhus under deras lilla semester
han har vart dålig förr men nu spökar lungor/andning å hjärtat
så nu e han strandad på gotland å min moster va tvungen att åka hem till sina mediciner i sthlm
mina kusiner delade snabbt upp sig så idag fick ja "fira" påsk me endast halva ligan :/


nä fy de e så förbannat oretvist!
hoppas på en gnutta av påskens under nu!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0