emzingen

idag har mycket hänt,fast ändå inte! men de har hänt grejer i dag som skapade diskussioner å i sin tur väckte gamla tråkiga minnen...

den här tiden på året höjs statistiken av självmord de syns framförallt i sl`s statistik av "hoppningar"
i dag har de vart stopp i trafiken TVÅ gånger på grund av "olyckshändelse" de vill säga att nån har hamnat på spåret å ska "städas bort"
ja hamnade mitt i kaoset efter den första olyckan,vilket innebar ersättningsbussar å förseningar på väg till jobbet
asså ja e ledsen om ja låter egoistisk å känslokall,men ja tycker att de e fegt å egoistiskt att ta livet av sig!!
de e fruktansvärt sorgligt att de finns folk som anser att dom inte har nått annat val än döden!
å ja tycker att de e fruktansvärt att de inte finns folk runt omkring dom som reagerar! fast de e klart de kanske inte syns på alla att dom mår dåligt?!
hur som hellst tycker jag att självmord e en äcklig väg ut!
de e ju nån som ska hitta än å folk får sörja  å om man gör det "offentligt" så kan ju folk få men för livet!
i mina krokar har de hänt en del genom åren!

dels va jag under ett års tid tillsammans me en grabb som ... ja ja vet inte,ropade på hjälp,sökte uppmärksamhet?!
många gånger har jag å gemensamma vänner släpat honom från tågspåren (dock oftast på nätterna när de inte gick så mycke tåg, men endå!)
ja minns hur jobbigt det va!! nu hade väl han så här me facit i hand ganska många skumma tankar å grejer för sig men ja va kär å ja minns hur jobbigt de va å känna att man inte räckte till för att göra honom lycklig!
ja tog verkligen på mig detta som ett misslyckande!

en bekant till mig hittade sin mamma död i badkaret efter att hon tagit en jävla massa värktabletter...
hur kan man göra så när man vet att de finns risk att nån av ens barn kommer hitta en???
hon lämnade en man å tre barn efter sig, va kunde ha drivit henne till det??!!
( vill poängtera att ja inte känner denna familj tillräkligt bra för att veta om de fans eventuella sjukdommar eller svek eller .......som bidrog till hennes beslut)

en mycket speciell vän till mig, någon ja tycker förbannat mycket om förlorade sin syster..
visst kände ja henne oxå å vi umgicks en del men ja kan inte säga att vi va nära lixom!
nån gång efter gymnasiet hamnade annica på nån sorts instution man hade fastställt att hon blandannat va
schizofren..
hon pratade ofta om den dagen då hon skulle ta sitt liv, hon gjorde det i många år...
hon å hennes bror var tex osams under en tid (hon va de me folk lite då å då)
men då hade hon sagt till sin mamma att när hon hade tagit sitt liv så ville hon inte att brorsan skulle va me på begravningen,något hon tog tillbax men mamman förbjöd ändå min vän att gå på begravningen
jag gick i hans ställe!
hur som hellst sa hon många gånger att hon ville dö "snabbt utan att känna smärta å hon ville hittas fort"
hon lyckades lura personalen å staten(?) att hon hade blivigt frisk eller i alla fall så pass frisk för att kuna bo själv...
staten fixade en lägenhet till henne å ett jobb å sen lämnades hon i princip vind för våg!
hon hade aldrig bott själv tidigare å hon va sjuk!
hon tog in på ett hotell centralt i sthlm ett hotell där hon praktiserat en längre tid när hon gick på gymnasiet..
hon spenderade flera dagar till att ringa sina vänner,hon berättade att hon älskade dom å dom prata massa gamla minnen,sista tjejen-annicas bästa vän- fick de sista samtalet,hon anade att nått va fel men viste inte vart annica fanns å hur hon skulle gå till väga..
nån tmme senare öppnade hon fönstret å hoppade från sitt rum på 13onde våningen
mitt i rusning en fredag hoppade hon 13våningar ner i vasagatan...
de e sorgligt å de e vidrigt å tråkigt!

ja minns oxå en bekant vars syster hängde sig hemma hon var bara 14-16 år (minns inte riktigt)
fasansfullt!!

nä ursch hur fasen hamnade ja i detta depp ämne????