så e de bara!
man säger alltid att tiden läker alla sår...de e en lögn,en FET lögn!
mitt sår e stort å infekterat å inget i hela världen kan läka det!
å även om de skulle läka så skulle ärret bli stort å fult!
folk hävdar att de finns ett facit i hur man ska sörja,de heter ju "sorgeÅR"
drygt FJORTON år har passerat å min sorg e fortfarande så stor så de vissa dagar känns som
om mitt hjärta ska brista mitt i tu..
varje dag känner jag att de e orätvist att han inte längre finns vid min sida
varje dag känner jag rädsla över att hanns sjukdom skulle kunna vara ärftlig
varje dag går jag ut med ett leende på läpparna för..
min sorg e min å igentligen får jag inte längre sörja..
men va fan han va ju min klippa,min lärare,min själsfrände,han va min livsglädje,mitt stöd,min förebild
han va min luft,min syn,min känsel
ja va 16 år å 10 månader när min far drog sitt sista andetag
hanns hjärta krossades liksom mitt å mitt sår kommer aldrig att läka...
rip!
Emmsi emmsi, vet du hur starkt jag tycker att du är? På riktigt, du är en av väldigt få människor i mitt liv som jag ser upp till, för att du ör så stark, rak och ärlig.
Om samma sak som har hänt dig skulle hända mig så skulle jag antagligen varit död longe gone eller typ nerknarkad på plattan.
Klart som fan att det gör ont!!! klart som fan att det känns hela tiden!!
Tiden läker vissa sår, småsår, men stora sår läker aldrig. Man måste lära sig leva med dem.
Du ska aldrig någonsin behöva känna dig dålig eller ursäkta dig för att du känner som du gör.
De som säger något annat har fucking aldrig haft en familj!
Kärlek <3
Det är svårt för mig att tänka mig att förlora min far, så jag kan inte sätta mig in i din situation alls.. Men jag lider verkligen med dig. Det går aldrig att komma över, som du skriver, men man lär sig leva med sorgen och det jobbiga. Det är ju en del av din vardag - han finns alltid hos dig, och du hos honom... Tänker på dig babygirl. Puss <3
