vila i frid mamma! <3

 

du fattas mig varje dag.    

 tomrummet efter dig är svartare än mörkaste mörkret,

och större än ord kan förklara.

även fast ett helt år har passerat

händer det fortfarande

att jag tar fram ditt nummer för att ringa till dig,

och varje gång jag kommer på att det inte går

känns det som om någon vrider om en stor trubbig kniv i mitt hjärta.

tiden har gått så snabbt men ändå så långsamt

ibland känns det som igår och andra dagar som om det va oändligt länge sedan

jag  önskar att jag kunde vrida klockan tillbaka,

att jag kunde va liten igen och krypa upp i din varma famn,

den som alltid var öppen och den famn som skyddade mot allt ont,

ibland saknar jag dig så ja inte kan andas,

andra dagar saknar jag dig så själen värker

och vissa dagar saknar jag dig så jag gråter slut på alla tårar som finns i min kropp.

det finns dagar när jag inte kan andas,

för jag gråter så mycket så hela min själ värker

jag kommer aldrig sluta sakna dig och ja kommer aldrig sluta älska dig

 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0