R.I.P
de finns vissa dagar som e jobbigare än andra när man förlorat någon speciell!
till en början är det månadsdatumet, sen följer födelsedagar,jul, påsk, eller bara första mötet med vissa människor...sen kommer årsdagen å ett års begravningsdagen, sen har ju de berömda "sorgeåret" passerat
för er som inte har erfarenhet kan ja berätta att de där me sorgeår e bullshit!
å att tiden läker alla sår, e bullshit! de blir aldrig bättre!!!! annorlunda ja! de kan ja gå me på
men sorgen upphör aldrig!
pappa dog den 25 juni för 16 år sedan SEXTON ÅR å de gör fortfarande förbannat jävla ont!
nästan varje dag saknar jag pappa,de lixom gör ont i kroppen eller nog egentligen i själen.
man vet inte hur man ska bli av me den smärtan, man vill lixom skrika å typ slåss
eller göra illa sig sjlv!
smärta e ett skönt sätt att bli av me smärtan!
under ungdomsåren efter pappas död skar jag mig en del i armarna å nu när mamma dog
gick ja å gaddade mig ...ett utlopp för smärta!
ja har förlikat mig med att dom aldrig kommer tillbaka, att mitt liv aldrig kommer bli detsamma igen!
jag önskar å ber för att dom har det bra, att dom är tillsammans å känner den eviga kärleken.
ja hoppas att jag -den dagen mitt liv tar slut får möta dom igen!
tillsvidare kan ja bara önska att dom vakar över mig å hjälper mig med mina val i framtiden!
vila i frid, må ni trivas där ni e nu!!
Kommentarer
Postat av: Frida
<3
Trackback
