ganska utlämnande...
VÄNSKAP! är ett ord som betyder sjukt mycket för mig!
eller snarare mina vänner betyder otroligt mycket...
ja har svinigt höga krav på hur man är en god vän, självklart finns de olika grader av vänner,
å då oxå olika krav..
men de hela handlar nog egentligen bara om mina krav på mig själv som vän!
ja har fortfarande dåligt samvete för att en vän ringde mig mitt i natten då hennes pappa fått en stroke
å ja inte vaknade av telefonen... ja vet att de låter sjukt, ja kan ju inte styra över min sömn lixom,
men enligt mig så va ja en skitdålig vän som inte fanns där...som vän borde jag ha kännt att nått va fel å vaknat!!
under hela mitt liv har ja satt mina vänner framför mig själv, me de menar jag tex om en vän behöver mig
en hel natt så får den det, sömn e lixom inte så himla viktigt!
å om nån behöver låna pengar så får dom det även om de innebär att ja får snåla som fan fram till löning...
under många perioder av mitt liv så har ja mått så sjukt dåligt å vart så deprimerad
över mina vänners problem att ja själv har gått under i vissa perioder.
ja kan lixom inte lyssna på nåns problem å sen släppa det utan ja lider verkligen me den vännen
ja e inte riktigt så längre....
ja hade en mycket god vän för några år sen som sög musten ur mig så illa så den aldrig kom tillbaka helt å hållet..
hon hade så mycke sjuka problem å hon krävde mig typ 24/7
hon vågade inte va själv hemma när de va som värst utan antingen va ja hos henne eller hon hos mig,
ja har hämtat henne mitt i nätterna,kört hene till polis,advokat,kvinnojourer eller vänner, ja har blivit hotad av hennes ex å "lånat" henne mycke pengar...sånt kan ja nånstanns ta,de e inte hela världen!
de som gjorde mig ont va att ja öppnade vägen för henne till mina vänner,som självklart litade på mitt omdömme
å välkomnade henne me öppna armar..
hon blåste både mig å många av mina vänner!
å de har ja svårt för att tänka på än idag utan å få dåligt samvete!!
efter det så blev ja nog mer dömmande på både gott å ont!
ja tillåter mig inte längre att gå så djupt i andras problem,å ja har lärt mig att säga ifrån om ja inte pallar,
ett jättestort steg för mig,ett steg som e jättejobbigt! eftersom att ja känner mig som en dålig vän,
men ja har lärt mig att ja inte alltid kan finnas!!!
under säkerhetspladdret om du flyger så säger ju personalen nått i stil med
"sätt först på din egen syrgasmask innan du hjälper andra"
å ja tror att de ligger mycke i det!! de e så ja vill lära mig att tänka fast utan att bli en
kall egoistisk biatch såklart! :)
Du kommer ALDRIG bli en kall,egoistisk bitch. Det ligger inte i din natur. Eller, mot såna du gillar dåra ;)
Jag tycker att du resonerar helt rätt nu, man kan och ska inte ge mer av sig själv än vad man orkar psykiskt, framförallt om man inte får ngt tillbaka.
